Jag vill ju så gärna att de här värkarna jag känner nu ska vara riktiga, och inte bara sk pinvärkar (såna som bara gör ont och inte gör någon nytta) som går över så fort jag gör någonting. Vill ju träffa lilla pyret nu, så fort som möjligt! Den här rädslan, oron, vad man då vill kalla den, gör att jag tror att det onda ska gå över så fort jag gör någonting. Som i morse då jag låg kvar extra länge i sängen av precis den anledningen. Nu också då jag gick för att ta en dusch så avtog ju värkarna pga värmen (skönt, ja) och jag tänkte "jaha, det var det". Knappt hade jag hunnit tänka tanken så slår det till igen, fy vad härligt :D
Så än så länge har ingenting jag gjort fått smärtan att gå över mer än en kortare stund, det känns bra :) Hoppas att det fortsätter så :D Nu ska jag minsann sova, för jag ska träffa en kompis och fika imorgon kl 11! Fy vad trött jag kommer vara, haha.
Sov gott!